månen är stor



idag säger 2009 hejdå och firar det med finaste himlen någonsin. tacka raketer och krut och sånt, men månen är ju så fin att man nästan blir lika lättsmält som gratängost. två saker jag tycker om, ost och månen. två saker som faktiskt också är samma sak, det vet väl alla.
puss


robotkaffe

1-1-2-pil åt höger-start
kaffe-svart-storlek-lite större tack-brygg

en inköpslista


man får vara lite finurlig.

min mamma


jag tycker att det är så himla roligt. min mamma skrattar precis som kenny starfighter. hihihi! och då skrattar jag så att jag nästan kissar på mig. eller halkar hej tvärt. hihihi!

die die die

det finns två saker jag hatar. två saker jag önskar kunde förintas eller brännas levande på bål. ett, semlor. två, mellandagsrea. vassa armbågar och sura tanter. helt panikartat. jag hatar mellandagsrea.

min morfar


<3
idag är första gången min morfar skulle fyllt år, men inte gör det.
vi har haft morfars fina ljusstake tänd hela dagen. och igår sjöng vi om hans dass. puss


juldagsmys


och idag har vi degat i soffan, sovit/vilat ögonen i omgångar, ätit jesus-skum och sånt om ens hela långa dagen. bara legat och myst framför tv:n har vi gjort. och köpt potatis på konsum. perfekt och fin juldag.
och igår. vilket kalas. klockan elva låg vi på våra håll runt om i huset och sov, inte alls vana vid all fin julmat och hålligång. fint. men finast var ju ändå när vi, i tystnad, satt och lyssnade på bosse jörling jussie björlings o helga natt. helt fint, och fnissigt.

jag har ätit upp jesus!


jag kunde inte ens låta bli. man ska hålla på traditionerna! och jesu blod och jesu kött har jag fått, det känns ju  väldigt skönt.
god jul.

om att jobba när ingen annan gör det


idag hade jag mina julstrumpor på jobbet och mamma tyckte att jag såg knasig ut. knasigt och fint, skulle jag vilja säga. något annat som är fint är att jobba i pyjamas och att gå in och hälsa på chokladkartongerna på monicas rum en gång i kvarten. minst. det gillar jag. sen jag roade mig ett tag med att hoppa sönder en massa kartonger och sånt. och gjorde lite saker som såg viktiga ut och sen åkte vi hem.

kött och blod och julgransmattor


texas säger att julgransmattan faktiskt är hans nu. och jag tycker ju förstås att det är min, så det blev en sån där vanlig ta-mig-om-du-kan ett tag. sen var det någon som sa "prinskorv" och då blev det andra bullar.

sen, för övrigt, har pappa slagits med ett bord och blivit helt blodig. men nu har han varit hos doktorn och fått plåster och förmodligen blivit tillsagd att hålla sig undan från bord ett tag. speciellt dom som är gamla och våldsamma.

och sen, vet du vad! jag har ätit kött. det kändes lite knasigt och jag insåg att jag, på sant, faktiskt inte saknat det så värst jättemycket. saltköttet är fint, men prinskorven ska jag ge till texas.

julpappret


världens finaste julpapper som morfar snodde hittade på konsum på åttiotalet. men är man chef så är man. min morfar hade jättemycket julpapper. och nu luktar det källare, men det gör ingenting. det är så fint.

om kanter

mamma har skurit tre bitar på vår chokladstubbe. och vi bråkar om varför jag alltid ska ha kanten.

jag: vad fan! har du tagit kanten??!
mor: ja. varför ska du alltid ha bästa biten? bara för att du är minst eller?
jag: ja.
mor: karin "jag vill ha kanten" einvall.
jag: ok. och du heter "jättedum".
mor: ja, men du är dummare.

mor: nej, karin. jag bara skojar. du är mycket snällare än mig.
jag: jag vet.


nu ska jag slå in julklappar i plast. jättemycket plast. plast plast plast. plast!

gosa lite?


ge mig en köttbulle!

texas försökte bita av örat på mig ikväll. jag ville ju bara, helt fredligt, komma emellan honom och benet för en stunds mys. men nej. jag trodde att jag skulle dö och blodet flödade. nej. men, jag förstår inte riktigt prioriteringarna här. mys. ben. ben. mys. de säger ju att hundar aldrig är hungriga. men ÄNDÅ!

nordpolen


jag har varit på nordpolen. det är så jädrans kallt! råkallt. så kallt att mina kinder vill vara rosiga mest hela tiden. vilket är helt och hållet jättefint. och igår, efter min morgonpromenad, var jag till och med kall bakom öronen. kallt! jag brukar alltid lägga mina kalla likfingrar där bakom, i värmen. antar att tankeverksamheten gör att stället aldrig blir kallt. men det finns tydligen en gräns för det med.

baka?

vi har bakat så mycket att det knappt är sant. vi har bakat fruktkaka (en sådan, som i alla disneyfilmer, väger så mycket så att man inte orkar bära dom. precis en sådan.) och så har mamma bakat julköttbullar. och jag har bakat in jättemånga julklappar i papper. i papper med barr och säckväv på. och håret, det har jag bakat in i sånt som gör det sådär mjukt och fint. kan man säga "packa in" tycker jag att man lika gärna kan säga "baka in". det låter ju åtminstånde lite roligare...


apelsin




såhär på vintern, när solen har semester, får man äta sin solkraft istället för att att ta upp den med huden. och så skadar det ju inte att ha lite kul samtidigt.

det ligger en deg begraven

jag fattar inte riktigt grejen med att mina figrar luktar deg. det är faktiskt helt obeglipligt.
skeda, lage?

hörru hörru


vi har fått en chokladkatong med kräftstjärtar och krabbor och sjöhästar och räkor i. jag älskar det. mycket roligare än sådana dära vanliga kartong-fina chokladbitar.

idag har alla kostymherrar och jag druckit julmust till lunch. det tyckte jag var ganska fint. speciellt om man tänker på det. och det är ju sånt jag gör. tänker. jag undrar till exempel om chefen använder hello kitty-pennor i smyg när ingen ser. det hade jag gort om jag var chef, fast då hade jag ju förstås inte smygit med det. jag hade satt en trend. på tal om hello kitty. hello tuttu! imorgon ska jag få en surprise i min hello tuttu-kalender. woho! förra veckan fick jag en sån där penn-dekoration, men den har lage lagt beslag på..

min rårö(r)da lingonsylt


råröd. jätteröd. punkt slut.


så tycker vi faktiskt


bara så ni vet. vi är jättestarka. båda två. som björnar. minst. och min bror ja, han är minst dubbelt så gammal som jag. ja, fyra år är väl praktiskt taget som en livslängd för en femåring. så det är ju nästan sant.

pappa, förlåt ♥

valen



det bor en val på min gata. fanny och jag hittade honom, valen, en natt, i mörkret, helt ensam. han var så fin. och inatt kan jag se honom igen. om ens nu till och med. han kommer fram så fort det blir mörkt. och det är ju på ett ungefär hela tiden numera. vilket är fint.


fin tomte utifrån och in


igår köpte min mamma och pappa två chokladtomtar, en till mig och en till fanny. det tyckte vi var väldigt sött. och det var dessutom inte en av de vanligaste chokladtomtarna. denna tomten var en mycket ovanlig maraccas-tomte. en sån med lite finare insida i form av små små smarties. jag älskar chokladtomtar. och ostmackor är ju inte så dumma de heller.

meningen med livet


jag får rösta på svensktoppen i fyra veckor. nu kan jag dö. jag är speciellt utvald. speciellt! svensktoppen!

tand tantläkare



idag har jag varit hos tant tandläkare. tand tantläkate. fint. hej kan jag få ett bokmärke. nej jag vågade inte. och så försökte jag kommunicera med tanten när hon grejade i munnen på mig. det borde jag fått ett bokmärke för. ja. och sen åkte jag bums tillbaka till södra och åt en nobel-bakelse. jag tänkte på tänderna. alla tänder behöver lite socker efter ett tandläkarbesök, som alltid är lite sådär traumatiskt. men det gick som tur väl bra. fina tänder.

äta lage?


idag bjöd maria på helt och hållet hembakta pepparkakor. nom nom. helt lagom brända och titta formen! lage! världens finaste pepparkaka. så stor! och så god! helt i min smak.
kvällens underhållning, mamma dansar framför tv:n med en huggbenägen tax mellan benen.

prickiga kalsonger, bellman och skinksmörgåsar


gömmer mig bakom lampan. tittar på gamla teckningar.

nu är det om ens nästan helt tomt på torpet. tomt på alla fina saker åtminstonde. vi plockade hem en massa fint, som bellman-med-damsällskap-porslinsfiguren och tavlan med alla kungarna på. så fint att det knappt är sant. allt, av mest personligt, värde är bevarat. på olika håll :)
och så fröst jag mest hela tiden och var jätterädd att de andra skulle trampa mig på mina tår. mina isbits-tår. det hände bara en gång för mycket. sen blev jag mer försiktig. sen sprang texas och jag runt och runt och runt och jagade ett par prickiga kalsonger. det tyckte vi var jätteroligt. minst lika roligt som att pussas från två olika sidor av en bildörrsruta. sött.
mellan stöket åt vi smörgåsar och lussebullar och pepparkakor och sånt. texas fick en skinksmörgås och jag åt väl minst en sådär sju lussebullar. man behöver visst mycket energi för att hålla värmen, har jag hört.

sova. med duntofflor. eller så lägger jag lage vid förtterna, så kan han andas på mina (fortfarande) frusna tår medans han sover. fint.

äpple petit


igår åt jag världens mista äpple till eftermiddagsfika på jobbet. så litet att jag nästan faktiskt kunde gömma det helt och hållet i min hand. av erfarenhet att dömma är de saker som går att gömma i min hand ovanligt små. men i min hand ser det mest ut som ett fullvuxet äpple...

pyjamasparty








igår hade medelhavet och fanny och lage och lena och jag pyjamasparty. vi åte till ica två gånger i den tomat-fräcka bilen och köpte kokos och choklad och heta ris-grejer. sånt man behöver för ett bra pyjamasparty. vi låg och myste i lenas nya säng och tittade på på spåret. men det var alltid någon som skulle prata när frågorna ställdes så det blev inte mycket till att vinna där inte. fint ändå. och bäst när vi sjöng till westlife, som gästade idol. nästan lika bäst var det att titta på en massa av sunes jul. håkan bråkan är ju ens jättesöt! och helt ovetande jättetrög. så som barn ska vara. sött.


hurra

woho! världens finaste
14:e januari är jättesnart!
fin start på dagen.
lage

utsiktstorn

jag har hittat växjös bästa utsiktstorn. really. i love it.

det är så fint att komma på morgonen och gå upp till inte ens högsta våningen och hitta titta på himlen. jag skulle kunna stå där i de två timmarna det tar för solen att gå upp, minst. men det funkar ju tyvärr inte riktigt så. jobba jobba. och granen där. han ja. det tog en vecka minst att få upp hans ljus. men fin blev han.


och på eftermiddagen, från samma våning, är det minst lika fint. denna dagen brann himlen. eller så var det ,som sagt, morotspuré. hur som helst. det är kalasfint.

jag gillar mitt utsiktstorn.

cellardoor

igår blev jag jätterädd när jag tittade på tv. nej. inte när jag tittade på en superhjältejul. då blev jag bara lite rädd. superskurken är ju jätteläskig! nä, det var något annat mycket läskigare. banditer i grottor och knark och pistoler och sånt. så sen vågade jag inte gå ner i källaren och hämta min bortsprungne vårrulle. jättemörkt. mamma fick stå i källardörren och prata med mig när jag hämtade honom, men jag var rädd ändå minsann. och sen när jag kom upp från källaren höll jag på att kissa på mig! mamma hade gömt sig bakom dörren och skrämmde mig. jättemycket. dumma mamma! sen gav jag henne en pepparkaka så hon skulle bli snäll igen.


hej månen


andra september. ok. jag har blivit informerad om att det faktiskt är december. alltså. andra december. inte ens något annat alls, idag är det fullmåne. jag gillar månen. han är ju så stor! och så god! som ost.
och idag har jag spelat badminton med pappa. jag är död. det låg en julmustsflaska bland mina badminton-grejer, så det var väl sådär ett år sen sist. och då blir man död. min högerarm kommer inte orka lyfta gröt-talriken upp till micron imorgon. problem. ett alternativ är att använda vänsterarmen, men den är fortfarande knasig sen sprutan. sova på saken.

om en emigrant

idag hittade jag en emigrant på min förmiddagsfika-apelsin. en svarthuvad larv! ända från medelhavet (havet medelhavet alltså) och spanien hade han lyckats färdas. det är ju jättelångt för en liten larv. jag la honom på en vit servett och hälsade honom välkommen till sverige. tanken var att han skulle tro att den vita servetten var ett snöigt vinterlandskap. jag gjorde vad jag kunde för att det skulle kännas på riktigt. han vandrade omkring på den snötäckta kalla marken och frös i den isande vinden (jag blåste på honom). han fick äppleskrutt och apelsinskal och sen var han bara borta. han tyckte väl inte om det svenska klimatet...

nu brinner himmlen. eller så äter gud morotspuré.
vi kan aldrig riktigt veta.

RSS 2.0