jag-vill-dö-kallt
idag har jag överskattat det svenska vår-vädret så jävla hårt. tolv timmar. utomhus. i tidvis ösregn. på fucking nordpolen. och när tävlingen var över fanns det inget kaffe kvar. och jag ville börja gråta. men det gjorde jag faktiskt inte. jag hade inte tid.
nu dricker jag hallon-te och det sticker i hela kroppen. mysigt.
första maj tvåtusennio var liksom finare. och såg mer ut såhär,
Kommentarer
Trackback
